Om simning

Jag letade efter en anteckningsbok och hittade precis en halvfull från när jag läste på BIVIL. Bläddrade lite i den och mindes alla strategiska planeringar och uppsatsskrivandet. Ångestfyllt och roligt på samma gång. Vad jag mer hittade var min femminuterspresentation om simning. Alltså jag är så himla rolig. Måste lägga ut den här så ni får läsa, minns ej om jag gjorde det då när det begav sig. Skrevs nog på våren 2008 om jag inte minns fel:

Hej, jag tänkte prata en stund om simning. Jag älskar att simma och jag simmar ungefär en gång i veckan på Kockum Fritid i Västra hamnen i Malmö. Där finns en bassäng med 3 banor varav en är för lek&barn och de två andra för motionssimning.

Nu kanske ni tror att jag vill argumentera för att fler borde börja simma, men jag kan inte göra det. För det är någonting som händer med mig på vägen mellan omklädningsrummet och bassängen.

Jag ser mig själv som en öppensinnad person som alltid försöker se det goda i människor jag möter. Men i simhallen förbyts detta mot ondska och hat.

Som den bibliotekarie jag är har jag delat in mitt hat i olika kategorier. Två huvudkategorier finns: UNG och GAMMAL. I dessa finns två underkategorier: MAN och KVINNA.

Den gamla kvinnan - GUMMAN - är gammal och simmar per definition långsamt. Att gumman i nio fall av tio har varit hos frissan precis innan badet gör henne inte direkt snabbare, istället försöker hon simma tillräckligt långsamt för att undvika stänk i det nykrusade håret eftersom detta skulle ge henne grönt hår.

HAT

Den gamle mannen - GUBBEN - är förvisso gammal men agerar enligt den manliga parollen STÖRST GÅR FÖRST och simmar utan pardon. Problemet här är just att han är gammal - dvs stel i kroppen. Bassängbanorna är inte breda, så när en gubbe paddlar förbi gäller det att hålla sig ur vägen. Hålla sig ur vägen blir här att simma in i snöret med plastcirklar som ligger mellan banorna vilket inte är speciellt skönt.

HAT

Den unga mannen är vältränad och vig, simmar snabbt och elegant OCH använder simglasögon. Simglasögon ger en otrolig skärpa under vatten, speciellt i en bassäng. Det är inte så att jag är pryd men.. Ja, ni fattar. När en ung man är på väg att simma förbi gäller det att knipa.

HAT

Den unga kvinnan är ju som jag själv, eller? Nej, tydligen har alla i denna kategori utom jag simmat på elitnivå sedan barnsben eftersom de är så jävla bra på att simma. Eller varför simmar de annars om mig hela tiden?

HAT
HAT
HAT
HAT

Jag vill nog egentligen bara avsluta med att säga att JAG TYCKER OM ATT SIMMA. Men jag tycker inte att NI ska hålla på med det! 

Bara 14 år kvar tills du kan börja övningsköra, GRATTIS!

Idag var det stormvarning på Österlen så alla stannade hemma och inne. Tre tog sig till biblioteket och höll öppet till klockan två. Synd bara att stormen lite uteblev. Alltså, visst, det blåste mycket och vägarna såg rätt köriga ut. Men jag måste nog säga ändå att ca alla andra tisdagar (när jag är i Kivik) har varit värre än så länge. Har haft ett gnagande dåligt samvete för att jag stannade hemma hela dagen. Men vafan. Bättre att ta det säkra för det osäkra. Säger man så? Eller är det; säkra före det osäkra? Mening jag aldrig riktigt har lärt mig.

Så var var vi sist? Hade jag börjat jobba 90%? Det har jag nu iaf. Det är kul, jag har inte fått så många arbetsuppgifter så jag går mest runt och frågar om någon vill ha hjälp samt hittar på att göra små skyltar till saker som behöver göras skyltar till. Tex sopsorteringen.

Laminera. Så himla skön känsla. Jag vill laminera allt. Jag laminerar nästan allt faktiskt. Lamineringsplasten börjar ta slut bara för att jag laminerar små lappar där det står "brännbart", "mat", "plast" osv.

Och så har jag köpt en klocka! En snygg! Det följde inte med något armband men det har jag beställt nu. Jag visar när den är klar sas.

Och snart fyller Bella år. Dags att börja fundera på vad tvååringar egentligen vill ha och behöver när de har ett äldre syskon som redan fått allting en tvååring kan tänkas önska sig när det fyllde två. Ingenting va? Tur. Vår skruttiga bil börjar nämligen bli så skruttig att det är dags att skaffa ny. Kanske hon kan få en familjebil i tvåårspresent? Originellt om inte annat?

Det är en blåsig vår vi har!

Ok på Österlen vinterstormar det och har så gjort i flera dagar. Igår försökte vi vara ute ett tag men det var ju förjävligt. Min ständiga referens för alla tillfällen i livet är Lilla huset på prärien, och dagar som denna känner jag så för Laura och Mary när de måste gå i kassa kläder över prärien. Jag köpte faktiskt ett överdragsställ till mig själv för några månader sedan men jag lyckas sällan använda det. Oklart varför. Igår stod jag således och hackade tänder i jeans och vårjacka medan systrarna och Erik fröjdade sig, varma och goa i sina täckbraxer.

Förra veckan jobbade jag två dagar i Ystad trots att jag börjat min 90%-tjänst i Simrishamn så jag har fortfarande inte känt på att jobba nästan heltid. Denna veckan smäller det. Jävulen vad trött jag kommer vara på fredag. Säger då bara det.

Och så har konstrundantidningen kommit och det enda jag tänker är: när ska jag börja skapa konst? Jag menar, jag läär ju vara bra på det?! Måste bara välja vad. Broderi eller måleri eller keramik eller betong? Multikonst? Eller bara skita i det och vara glad och nöjd med livet? Många frågor. Inga svar.